
Sevärd mest på grund av Edward Nortons talang, som här får spel på två tvillingbröder som är varandras motsatser i mycket. Det finns en sorts lågmäldhet i filmen, och en sorts svart humor som faktiskt blev riktigt njutbar mot slutet. Dramaturgiskt ser jag ett släktskap med Burn After Reading och ja det funkar. Lite seg på sina ställen, lite svårt med autenciteten ibland, men mot slutet sveper en våg av engagemang över det hela och jag rycks med. Lite absurd. Lite poetisk. Det bästa citatet: “we have to repair the world” och det har jag tagit till mig av. Skådespelet står i fokus överlag, många excentriska sidoroller. Ibland kul, sådär liksom. Kul att ha sett, men kanske inte att se igen. Magkänslan vill sätta ordet “intern” på den, gör vad du vill med det. Enkel och vid något enstaka tillfälle klockren.
Synopsis från IMDB:
The lives of two identical twins, one an Ivy League philosophy professor, the other a small-time and brilliant marijuana grower, intertwine when the professor is lured back to his Oklahoma hometown for a doomed scheme against a local drug lord.

